Det är tyst och stilla omkring oss. Jag sitter i rummet där man träffas och umgås. Några få meter i från mig hör jag snusningar och små viskningar som pockar och vill in. Jag är oanträffbar i detta nu. Jag vill vara ifred. Viskningen förstår det. Snusningen hejar på självständigheten och liksom klappar i takt. Tack gode gud för att du vill mig väl. På en fredag.
Någon sa att jag är lik hon på bilden. Jag vet inte om jag kan hålla med. Kanske är det något med ögonen. Som binder och håller samman.
Fotografi av Elisabeth Taylor
kramar i massor på dig. jag vill bara krama om dig och sitta och prata om allt och ingenting över en kopp te och det vore en dröm att få jobba i din butik. den verkar så himla fin.
SvaraRaderaFina ord som tar över en liten kvinnas kropp när alla andra sover och nattugglan vaknar. Tack Lisa!
SvaraRadera