onsdag 20 januari 2010
När vi blir stora
Jag förlöser svart blod i mina ådror kan man säga. Sedan jag mötte en till synes mörk kvinna. Som har ett hjärta av guld. Svart soul griper tag som aldrig förr och jag tror att det är hon. Hon som visar vägen. Till toner jag inte vågat spela på väldigt länge. Till glädje jag inte kunnat känna. Till tårar som nyss blev förlösta.
Det är snart 10 år sedan jag lyssnade på den här sången.
Idag tog jag mig mod.
Med din hand i min blev det liksom lite lättare.
Till Mimmi.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
hejsan. vi var på din gata alltså olivedalsgatan sen bara ligger det på vilket nummer det skulle ligga på, men vi var så så så nära men vi hittade inte. sen besökte vi drömmas affär och hon berättade men jag tog mig inte dit till den gatan igen och jag är så ledsen över det. för jag ville så gärna träffa dig men jag har skaffat mig en sån där pojkvän i göteborg nu eller han bor utanför men i alla fall så jag kommer åka dit oftare och då när jag väl är där kan jag när som vara vikarie i din butik fnissfniss!
SvaraRaderakramar i massor på dig och nästa gång jag åker till gbg ska vi ses och jag ska skriva upp ditt nummer. dum nog som jag var så glömde jag bort att lägga in ditt nummer i mobilen hehe..
Ingen fara Lisa, jag förstår. Du är varmt välkommen när du är i Göteborg nästa gång. En sån där pojkvän i Göteborg, låter spännande. Lycka till med kärleken! Kram Linda
SvaraRaderaTack allra ödmjukast!!!!!!!
SvaraRaderaLove!
Mimmi älskling, du är värd de där orden och så mycket mycket mer. Kärlek till dig!
SvaraRadera