lördag 3 oktober 2009

Jag blir lycklig



när jag googlar mig själv och får syn på små söta saker som älskar Popitop. Att Popitop är viktig för någon annan än mig. Jag blir lycklig när tanken slår mig att där ute vandrar det ännu fler små söta saker i små söta klänningar. Som en gång värmdes av min butik. Jag blir lycklig när jag tänker på alla saker jag lämnat ifrån mig. Och alla möbler. Som nu lever med andra människor, i deras vrår. Med en liten bit av mig. Precis som jag. Lever med dom som som kanske är döda för länge sedan. För visst måste det väl vara så att vi lever vidare i våra ting.

Fotografi från Modesty

2 kommentarer:

  1. Vilken fin bild!!

    Om klänningen, verkar vara mera 36/38 med betoning på 38. Himla tur ;)

    Kram och tack för senast ja.

    SvaraRadera
  2. Nej nej, inte alls himla tur. Jag hade verkligen velat ha den där himla fina klänningen.

    Tack själv, för senast.

    Puss!

    SvaraRadera