Nu kan du få mig så lätt

Jag tyckte det såg så tomt ut på bloggen. Tomt och rörigt på samma gång. Så här kommer en bild. Och förhoppningsvis lite text om den här själen har något att säga. Jag väntar ivrigt på att få fota lite. Batteriet kokade över och det nya låter vänta på sig i semestertider. Denna väntan. Jag har väntat i 4 år nu och i veckan händer det. Saker som inte alls har med batterier att göra men som känns lika lustfyllt som att fota. Om inte mer. Och den här bilden. Som inte har något med Popitop att göra och lika lite med mig förutom att jag tycker Kim är förbannat het och att spets lockar och vill in. Ikväll smälter jag samman med musik, vin och film. Det är min grej. Att smälta samman. Med det som gott. Nu när jag vet vad gott är. Har jag så mycket att ge. Till hon som kommer med våren.