Vi pratade om att vara bohem och om att kissa med öppen dörr och det var väldigt mysigt. Och så mindes jag ett minne om hon den där som tyckte att det var läskigt med öppen dörr. Men det gör ingenting. Inte nu. När jag är fri från fördomar om pedanta pedanter. När jag liksom inte bryr mig längre. När jag har viktigare saker att tänka på. Som hur underbart det är med människor som är opedantiskt fördomsfria. Jag kan säga allt det där nu. När dom grå håren blir gråare och jag inser att döden närmar sig och att jag nu i detta nu är allt. Och ingenting.
Kalla mig pretto kalla mig vad du vill det rör mig inte i ryggen för jag är fri och jävligt vis efter allt skit som drabbat mig och tänka vad du tänka vill för ingen vinner och alla försvinner och just nu är jag vit fast alla tror att jag är är svart och vad gör det om om hundra år när vi alla sover.
Fotografi på Charlotte Gainsbourg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar