Tiden står inte stilla

även om jag önskar att det vore så ibland och jag tycker inte om mig själv när jag pratar alldeles för fort och alla andra pratar alldeles för fort som om vi vore jagade och.

Sätt dig ner. Andas. Ta in.

Träffade söta rara Anna-Lena idag som jag för övrigt tänker berätta lite mer om för er snart alldeles snart och hon sa några tänkvärda ord till mig. Hon berättade att oavsett hur mycket hon har att göra i butiken så ser hon alltid till att få ut bilder på allt nyinkommet för kunderna på sin blogg. Och det tänker jag också göra från och med.

Nu.

Jag har insett att jag liksom gör allt bakåfram. Jag tar ett exempel. När jag städar. Då gör jag det alltid i samma ordning vilket innebär att de saker som står längst ner på listan aldrig blir gjorda. Samma sak är det med butiken. Jag dammar och diskar för att inte tala om hur mycket jag fikar mig igenom dagarna.

Och de som blir lidande är ni. Älskade kunder. Som aldrig får se hur mycket fint som finns i butiken.

Nu är det slut med det.

Tack Anna-Lena för att du kom in i mitt liv när jag som mest behövde ett gott råd.

Det kallas ödet.