onsdag 30 december 2009

Om några skälvande minuter





Vaknade från nattens mörker och möttes av en dag indränkt i sol. Sol från alla håll. Mötte oss där i bilen. På väg mot. Ingenting. Det vi ville åt var stängt och nedsläckt. Det var åtminstone så det kändes. Lyckades iallafall hitta ett par manschettknappar till mannens vita nyårsskjorta och det röda i dom blänker så fint i vinglasen ikväll. Det och ljudet i mina öron. Blänker och glimrar. Jag älskar ljud. Ljud som inte går att förklara. Ljud som bara är mina. I ensamhet ekar dom och fyller ut och fyller upp det som behöver fyllas på. Det och tankar på nyårsblåsan och vackra ben och fina skor får mig att skälva. Under årets sista timmar.

Jag ångrade mig lite grann och kommer att ha öppet på lördag iallafall. Kanske för att jag är rädd för att jag kommer sakna min väns ivriga klackar eller bara för att pengar är guld värda för en liten butik i januari.

Fotografi 1: Sanchez & Mongiello
Fotografi2: Gordon Parks


1 kommentar: