söndag 18 oktober 2009
Om jag kunde drömma
Om ett vitt stenhus på en kust som bara är vår. Med hav och utsträckta vidder så långt ögat kan nå. Där det höga gräset böljar sig som i slow motion runt dina ben. Och jag kan inte se mig mätt. För du är det vackraste jag vet. På en strand. I solnedgång. I en ekande grotta. Vatten rinner på sten som blir våt. Fötter. Händer. I varm sand. Höga höjder. Djupa dalar. Ögon som tittar nyfiket på oss. Där vi går. Utmed hav och åter hav. Jag sjunker. Stilla. Med solen i ditt ansikte. Ser jag lust. Och längtan. Du vilar i min famn. Till toner av sprakande och virvlande eld. Bara fötter. Öppna händer. Närvande sinnen.
I en annan tid. Med fönstret på glänt. Mot världen.
Omfamnade vi varandra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar