Livmodern lockar

Oj oj oj. Så kom stressen. Pooff! Jag som liksom varit inkapslad i bomull sen vi blev med Popitop. Mjuk och följsam och alldeles lugn. Det var över en månad sedan. Nu, nu sköljer rädslan över mig. Brutalt. Inser att det finns hur mycket som helst kvar att göra. Hur ska vi hinna? Kommer vi att bli färdiga till premiären? Tänk om. De mörka ögonen gör sitt bästa för att lugna mig. Och de gör det bra. Nu tror jag att jag kan sova gott inatt.

Inlindad i kärlek blir jag alldeles alldeles underbar.

Natti.